Hur ska det gå för dagboken?

Hur ska det går för dagboken frågar sig utgivarna Anders Bergman och 
Emelie Perland i efterordet till den nyligen utkomna 365 dagar. Utdrag ur kända och okända dagböcker? Det är verkligen något att fundera på. De arkiv världen över som samlar in dagböcker har märkt en markant nedgång i antal inlämnade dagböcker under de senaste femton åren sedan internet slog igenom. Datorn i sig behöver inte var något hot emot dagboksskrivande. De vanliga skrivprogrammen erbjuder liksom Alive Diary, Diary Book och Diary Defender möjligheter att skriva och spara dagböcker. Varför skriver man dagbok? Vem är det som skriver? Skriver man för sig själv eller för eftervärlden? Dagboken berättar ju sådant som inte får plats i historien. I 365 dagar blandas verkligen kända dagboksskrivare som Samuel Pepys, Årstafrun och Francis Kilvert med helt eller delvis okända. Stendhal skriver efter en ridtur att bästa botemedlet mot kärlek är att äta ärter. Zlata Filipovic, född 1980, förde dagbok under Sarajevos belägring och kallas Sarajevos Anne Frank. Den 22 maj 1953 skriver sir Edmund Hilary om när han och hans berömde sherpa Tenzing toppen av Lhoteglaciären. Eva Braun skriver om besvikelsen när Führern inte kommer ihåg hennes födelsedag och hon går ut och tröstshoppar halsband, örhängen och matchande ring. Dorothy Wordsworth (syster till skalden William), den japanska hovdamen Sei Shonagon, Christer Fuglesang, George Sand, George Bush och många fler intressanta dagboksskrivare ryms i 365 dagar.
Per Bergman är litteraturvetare och arbetar på förlag.  Emelies Perland är medicinare och doktorerar i neurovetenskap, 365 dagar är en mycket intressant bok. Varje dagboksskrivare får en kortfattad presentation av utgivarna, som måste ha haft väldigt roligt under arbetet med boken. Fin litteraturförteckning och ett användbart personregister finns.