lördag 14 mars 2015
Mot alla odds
Sällan läser man en bok om Alzheimers sjukdom som lämnar en men en känsla av hopp och förtröstan. Men så är det med Den gamle kungen i exil av en av Österrikes mest framgångsrika författare, nämligen Arno Geiger. Ömsint och lyhört berättar han om sin egen fars försvinnande in i Alzheimers sjukdom. Han berättar om familjens irritation inför faderns tillkortakommanden innan de hade fattat vad det rör sig om. När det väl gick upp för dem blev det fullt kaos. De fyra syskonen och den utflyttade modern försökte organisera sig efter bästa förmåga. Familjen hade inte varit helt välfungerande, men nu ställde alla upp. Arno Geigers eget förhållande till fadern hade närmast kunnat beskrivas som total likgiltighet, men nu ändrar sig allt. Han får kontakt med sin far. Han förstår att det gäller att anpassa sig efter faderns verklighet. Fadern pendlar mellan total förvirring och klarsynt logik. Familjen engagerar sköterskor till sin hjälp men till slut får han flytta till ett äldreboende. Hans anhöriga uppdagar vad fadern varit med om som tonårig soldat under kriget. Det har han aldrig talat med dem om. De börjar förstå faderns totala beroende av hemmet och tryggheten. Jag tycker mycket om Den gamle kungen i exil för värmen, kärleken och inlevelsen. Alla borde läsa den här boken inte minst de som i sin yrkesverksamhet möter dementa människor.
Översättning: Jörn Lindskog. Bok förlaget Thorén & Lindskog.
Andra böcker om Alzheimers sjukdom:
Det man inte vet av Alice LaPlante
Fortfarande Alice av Lisa Genova
Den längsta ronden av Edna Alsterlund
En vandring i sömnen av Hugo Claus
Small world av Martin Suter
Iris. En sorgesång av John Bayley
Sagan om Gunnel av Gösta Bohman
Boken av E av Ulla Isaksson
som min far då
SvaraRaderatråkigt, Hannele! och jobbigt om man inte blir igenkänd
Raderamin far flyttade tillbaka till Finland, en ny ung fru, vi har inte så mycket kontakt (flera av min fars syskon har alzheimer, förmodligen har jag ärvt min pigga mamma, skönt för henne att ha en pigg make :)
Raderadet är tydligen ärftligt då? tur att du brås på mamma, Hannele
Raderahar man sånt i släkten får man vara vaksam, det finns minnesträning och lite medicin, jag vet inte hur mycket det hjälper. Jag läste att tappar man luktsinnet, finns det risk för alzheimer, jag har väldigt bra luktsinne :)
Raderamen visst fungerar bromsmediciner. man kan ju försöka ha det där med luktsinnet i bakhuvudet. enkelt varningstecken
Radera