Precis som att börja om

Ninni Holmqvists nya roman skiljer sig från hennes tidigare produktion både till form och innehåll. Precis som att börja om är en 517 sidor lång roman om en familj och en barn - och ungdomsskildring från 60- och 70 - talen. Den som för ordet är Signe Pia - Lisa Miranda Boklund. Stig Boklund, pappa, är berömd konsertpianist och mamma Margit är översättare. Till familjen räknas också mor - och farföräldrar. Familjen Boklund har det ganska gott ställt och bor i en fin villa. Pia - Lisa är den yngre av två systrar och sin faders favorit. Hon kan lyssna i timmar när han spelar. Syster Yvonne är skeptisk till sin natur och ganska argsint. Pia - Lisa visar tidigt att hon behöver mycken egentid. Hon vägrar dagis och in träder Ulla som blir en mycket älskad barnflicka. I skolan visar sig Pia - Lisa sakna bästiskvaliteter, men blir i alla fall vald först till brännbollslaget av Robban, som har stark personlig integritet och modet att vara sig själv. Deras vänskap håller i sig genom åren. Pia - Lisas värld skakas i sina grundvalar när barnflickan Ulla hals över huvud lämnar familjen och försvinner spårlöst. En tid senare finner familjen Boklund en liten babypojke på trappan och naturligtvis får Olle stanna. Yvonne har sina teorier för sig. Och hon är arg. Lillasyster läser hennes dagbok och förundras. Pia - Lisa växer upp, vacklar i sin sexuella identitet, arbetar som extravak i sjukvården och börjar så småningom illustrera barnböcker. Faderns sjukdom och frånfälle gör att Pia - Lisa kommer närmare familjehemligheterna något som borde stämma henne mildare gentemot mamma, kan jag tycka. Droppen som får bägaren att rinna över för Pia - Lisa är när mamma låtit avliva den stackars gamle, sjuke katten Kennedy. Pia- Lisa gör rent hus och flyr fältet.  Precis som att börja om lär ha vissa självbiografiska drag. Ninni Holmqvist är dotter till Lasse Holmqvist. Här är ditt liv nämns också i romanen liksom för övrigt många andra tidsmarkörer.  Ninni Holmqvist berättar lugnt och vardagligt om vardagsliv. Ibland har man lite tråkigt, men det stämmer så väl in i det vardagliga. Det är vilsamt på något sätt och väldigt lätt att läsa. Pia -Lisas utveckling  är trovärdig och vid 22 verkar hon vara redo att ta itu med resten av sitt liv.