Påsk vid havet

Påsk vid havet

Land övergår i hav - och hav i land.
Med silverteckning över milsvid sand
står dyningen och darrar som en sträng,
och det är havets vårligt våta äng.
Vad den är vacker, strandens vita vår -
den blommar ej fast havet sår och sår,
men har sin egen kyska doft likväl
av djupa bottenlag i vårens själ,
av starka salter, ämnena i allt. -
Var hälsad, havets påsk, som doftar salt
och naket ursprung! Bakom hav och klitt
där lysa liljorna som guld i vitt
på enkla sjömansgravar, djupt i lä,
Och kyrkan själv har lagt sig fromt på knä
i sandens vithet! Må vi själva så
i elementens stora lek bestå
med stilla tro, och må vår ålderdom
ej sakna minnets oskattbara blom!


Ur Grinden åt havet. Av Anders Österling. Ett urval dikter 1904 - 1978
sammanställt av Karin Österling.

Den vackra bilden har jag lånat av Ingrid