Ann Heberleins nya, goda liv

Under en långsam men stadig tågresa till Stockholm hann jag läsa Ann Heberleins senaste bok Ett gott liv. Inte för att jag läste extra snabbt utan mera för att Ann Heberlein skriver så otroligt bra. Hon är filosofen som vrider och vänder på olika begrepp och som hela tiden lyckas finna alldeles rätt ord. Och Ann Heberlein är så beläst och har en otrolig kunskapsbank att ösa ur. Hon beskriver sitt liv strax före, med och efter Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (förläggarens val av titel). Hon berättar om sin upplevelse av lanseringen av boken och förläggarens roll i den. Och visst är hon kritisk. Men jag kan inte tycka att huvudsyftet med boken är att lämna ut förläggaren.
Jag är förvånad över rubrikerna. Eller - kanske inte.
Ett gott liv innehåller så mycket mera av annat och den lämnar mig inte för att jag läst sista sidan. Tvärtom.
Och jag ska definitivt läsa om Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Och jag ska läsa En liten bok om ondska också och Det var inte mitt fel.
Och litteraturlistan i Ett gott liv erbjuder många intressanta titlar dessutom.