Att åka Snålis

Tågbilden är lånad
Att åka s. k. Snålis är billigt. Visst.
Men det har sina sidor. Det går långsamt, är försenat, för varmt och för trångt.
Stora okänsliga 45:or anfaller på två fronter och trampar på mig och mina obetydliga 38:or.
Jag ger igen med handbagaget. På smalbenen.

Och jag utnyttjar tiden till att utvidga mitt vetande.
Jag läser tre kvarglömda Kalle Ankor från 1993 och lär mig en del användbara onomatopoetiska uttryck på kuppen; schvoosch! urk! ka- brak! ka-zapp, bo-room!
Jag stickar några varv och lyssnar på ett mycket intressant men knastrigt Sommar med Sara Stridsberg.
Och sedan sköljer jag ner hela smeten med Nigel Nicolsons personliga biografi om
Virginia Woolf.
Sedan var vi plötsligt framme ändå.