Är det inte lite konstigt att i en spänningsroman från 2005, skriven av en författarinna född 1960, möte en mening som denna: "Kvinders trang till reproduktion lå som en stærk strøm under kønnets handlinger til alle tider." ?
Bokens titel: Personskade. Författare: Elsebeth Egholm.
Elebeth Egholm har väldigt många bollar i luften men samlar upp trådarna ganska väl på slutet.
Det är kvinnorna som har störst betydelse i romanen. Journalisten Dicte Svendsen är den som tar störst plats. Ett centralt tema är ofrivillig barnlöshet. Sökandet efter identitet ett annat liksom
trafficking och integration.
Elsebeth Egholm har skrivit en rad romaner med Dicte Svendsen i huvudrollen.
Läs mer om författarinnan här
På tal om Internationella kvinnodagen
författaren kanske bara ville lyfta detta, och har lyckats..
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderavad då lyfta? vad? jag förstår inte.
SvaraRaderaJag kan hålla med om att det är diskutabelt - barnlösa kvinnors längtan efter barn har fått en enorm dignitet. Det enda område där det fortfarande är OK att hänge sig åt biologisk mysticism. Som att det skulle vara en abnormitet att inte kunna eller vilja ha barn.
SvaraRaderaMin mening är att man vill eller vill inte ha barn, eller att man kan eller kan inte. Ganska många kan inte, det är helt enkelt så. Med all respekt för dem som lider av sin barnlöshet, det är ju tragiskt. Men inte en kraft som driver historien.