Veckans kulturfråga v. 6 2021

 

enligt O: Veckans kulturfråga: Vilken bok skriven för unga tycker du är riktigt bra?

Alldeles nyligen började jag läsa Janne min vän av Peter Pohl som är Stockholm läser - boken i år. Jag har inte kommit så långt, men jag tycker väldigt mycket om det jag läst. Jag kan verkligen förstå att den boken älskas av många. Egentligen tycker jag att det verkar vara en vuxenbok också. 

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer är också en bra och gripande ungdomsbok. Ungdomsböcker är inte min starkaste gren men en och annan läser jag och förvånar mig över alla problem  och hemskheter som möter de stackars unga under vuxenblivandet. Många gånger tänker jag men det där är ju vuxenproblem! Jag frågar mig om en nödvändigtvis måste tynga de unga med allt som skulle kunna hända men kanske inte gör det? Antagligen har jag fel. Jag tålde mycket mer som yngre om jag tänker efter. En blir blödigare med åren.

Tisdagstrion v. 6 2021: Mat och dryck

 Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 6: Mat och dryck

1. Vår herre odlar inte potatis: berättelsen om Mathilda av Kerstin Segesten

Mathilda drabbades av en stroke vid 57 års ålder och blir sängbunden. Hon ligger i sin säng i en liten stuga i norra Halland och funderar över sitt liv; som till exempel de tio döttrar hon fött. Sju av dem finns fortfarande i livet. Året är 1935. Vår Herre odlar inte potatis finns att ladda ner gratis.

2. Potatisballader. Diktsamling av Elsie Johansson

Elsie Johansson rör sig i barndomens landskap i sina dikter. De skildrar till exempel faderns stolthet över den egenhändigt satta potatisen. Flickan bantar sig med miljöer i närheten av  familjens boende. så till exempel i Torgliv

3. Bröd av Eva Ström

En kvinna på resa hittar en judisk kalender och börjar tänka på sin barndom. Hon skriver till en rabbin som hon hittat namnet på i kalendern. Hon söker något; hungrar andligen. I boken finns också några brödrecept.

Przewalskis häst

Maja Lundes tredje climate fiction i klimatkvartetten har titeln Przewalkis häst. Den är upplagd i tre delar i olika tidsplan liksom Bina historia. I slutet av 1800 -talet kom överste Przewalski från Mongoliet med kraniet av  vad han trodde var den mongoliska urhästen, taki, som antogs vara utrotad, men som kunde ses på grottmålningar i Frankrike. En rysk zoolog blev eld och lågor och ville hämta hem två takier till St Petersburg. På 1990 - talet planerar en dedicerad veterinär, Karin, att åka till Mongoliet och återinföra urhästen som hon avlat fram på hemmaplan. Karin är en naturkraft som går in för sitt arbete med hull och hår. Hennes tid räcker inte till för Mathias , den son som behöver henne så väl. I tredje delen möter vi Eva och hennes dotter Isa. Tiden är 2064 och platsen är Heiane i Norge. De lever i en våt och grå verklighet; det regnar mer eller mindre hela tiden. Folk har givit sig på vandring på jakt efter mat. Men Eva och Isa lever kvar i ruinerna efter familjens zoologiska trädgård. Där finns inte många djur kvar förutom ett par urhästar. Eva låter hästarna få foder som egentligen var avsett för husdjuren, som människorna är så beroende av. Höet är fuktigt och på gränsen till möglat. Alla insekter som kunde pollinerat växter är borta liksom många andra djurarter. Redan i Binas historia träffade vi ju på fruktträd som pollinerades för hand. Eva arbetar hårt och dottern får stå tillbaka för moderns besatthet. Ensamma mödrar och barn som far illa eller rent av försvinner  är också något som känns igen från Lundes tidigare romaner, Binas historia och Blå. Utrotning av arter - även människan? - är ett viktigt tema i Przewalskis häst, som griper tag i en från första sidan. En försvinner in i boken och läser den som en läser en kuslig äventyrshistoria och en inser snabbt att detta är en dystopi. De haltande relationerna mellan män och kvinnor är också något att fundera över. Jag tyckte mycket om Przewalskis häst, översatt av Lotta Eklund, som även översatt de två tidigare romanerna. Inspirationskällor anges noggrant i slutet av romanen. Nu väntar jag med spänning på den avslutande delen i kvartetten.

Titel: Przewalskis häst

Författare: Maja Lunde

Översättare: Lotta Eklund

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2021

Antal sidor: 496 sidor

En smakebit på søndag

 

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna.

"Ett foto av en mor och ett nästan nyfött barn. Det är du och jag, Gerda. Men du ser så varmt och innerligt på mig. Det förbryllar mig. Du bär en sommarklänning, medan jag är inbyltad i mössa och skyddande höljen, en liten kålmask bara. Ansiktet är pyttelitet, ögonen stängda, kanske sover jag. Är det därför du kan titta på mig så ömsint; för att jag inte ser på dig? " Genom alla år återkom du ju till det där med min blick. Hur kritiskt jag tittade på dig redan som nyfödd. Det var något att skämta om, och du gjorde det ofta."

Från sidan 9 i Om snö och guld av Inger Edelfeldt. Fler smakebitar HÄR

Fem en fredag v. 5 2021: Årshjul

 elisamatilda: Fem en fredag v. 5: Årshjul

1. Vilken månad tycker du alltid känns längst? 

Februari. Årets hemskaste månad

2. Vilken tid på året går fortast?

 

Våren går ofta alltför fort

 

3. När på året är du som gladast?

 

Våren. Roligt att se växterna återvända

 

4. Hur skulle ditt år se ut, vädermässigt, om du fick välja?

 

Hög, klar luft, lagom varmt; badbart

 

5. Vilken är din favorithändelse som återkommer varje år?

 

Julen

Helgfrågan v. 5 2021

 

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 5. Vi som läser mycket blir vi språkpoliser?

Inte nödvändigtvis. Jag tror att även de som inte läser så mycket kan vara språkpoliser.  En läggningssak mera, tror jag. 

Bonusfrågan: Mia undrar om vi är snöälskare eller inte? 

Nä, jag älskar inte snö. Jag misstänker att det är halt under.

I lögn och lust

Plötsligt tog jag ett kliv utanför min comfort zon och läste en feelgood - roman; I lögn och lust av Pernilla Lindroos. Den tilldrar sig på Åland, mestadels Mariehamn, och platsen träder fram då och då. Lucky är en kvinna som snart fyller fyrtio. Hon arbetar som massör och bistår också ungdomar som har det svårt i skolan. Joakim och Lucky har varit gifta i tre år men Luckys sextonåriga dotter Hanna har ännu inte accepterat sin styvfar. Inte så att hon gillar sin biologiske far, men Joakim är hon misstänksam mot. Lucky har flera problem med dottern. Hon upptäcker att Hanna röker hasch tillsammans med ett gäng nya, äldre kompisar. Lucky kontaktar Joakims vän Leonard som befinner sig i Marocko i tjänsten. Jodå, de är välkomna. Hanna strider för livet. Hon vill verkligen inte åka till Afrika. Dessutom har hon ju skolan. Lucky genmäler att i Finland har man lärplikt inte skolplikt. När de kommer till den lilla fiskebyn utanför Agadir möter de Viktoria som är i samma ålder som Lucky. Hon är i Agadir för att utbilda sig till yogainstruktör. Viktoria äter massor av nyttig mat och tränar maniskt. Hennes pojkvän Stefan och hon är särbo. Viktoria är utestängd från sin arbetsplats eftersom det pågår en undersökning på grund av  diverse oegentligheter. Hon har egentligen ingen lust med något umgänge, men så småningom tinar hon upp. Och det ska visa sig att de två kvinnorna har mer gemensamt än de någonsin kan föreställa sig. I lögn och lust har ett driv och ett gott humör; då och då till och med lite humor. Språket är vårdat; intrigen är inte den allra enklaste. Lite fördjupning av personskildringen hade jag dock önskat mig.

Titel: I lögn och lust

Författare: Pernilla Lindroos

Förlag: Ordberoende förlag

Antal sidor: 307

Tryckår: 2020