Dagens kulturella VM - spaning - Schweiz

enligt O slog till med två VM - spaningar igår, men det hann jag inte med. Jätteroligt med Sveriges vinst. Kul att dela matchen med en hel tågkupé med herrar som följde matchen. Jag hade allt i ett. Match och massor av expertkommentatorer...

I min blogg hittar jag hausfrau av Jill Alexander Essbaum. Amerikanskan Anna Bendz är gift med sweiziske Bruno. Äktenskapet är inte lyckligt. Anna känner sig inte hemma. Svärmor är inte nöjde och den jungianske terapeuten känner att han inte når fram till Anna.

Jag hittar också Agnes  av Peter Stamm. Berättaren är journalist och författare ifrån Schweiz. Han träffar Agnes som studerar fysik  och intresserar sig särskilt för symmetrigrupper i kristallgitter; speciellt intresserad är hon av tomrummet mellan grupperna. Peter Stamms språk är klart som kristall; enkelt och  sparsmakat.

En samlingsvolym med schweiziska berättare är Sensommarmöten: Schweiz berättar. Tjugofem noveller. Tranans förlag, förstås.

Sotarpojken Giorgio kom ifrån byn Sonogno i Schweiz. Han och en del andra små schweiziska slavar såldes till en ärrig man som tog dem till Milano där de fick arbeta som sotarpojkar. Efter många år med sorger och bedrövelser slutar det lyckligt för Giorgio som återvänder till hembyn i Schweiz. Författaren Lisa Tetzner var tyska men efter Hitlers maktövertagande bosatte sig hon och hennes man i Schweiz.

Friedrich Dürrenmatt är en schweizisk författare, dramaturg och regissör. Hans romaner handlar ofta om kampen mellan gott och ont. Ganska ofta är de utformade som kriminalromaner. Kommissariens löfte är ett exempel.

Kuriosa: De röda spindlarna: Sovjets radiospionage i Schweiz av Wilhelm F Flicke. 1960. Författaren skrev flera böcker om spionage.

Thomas Manns klassiska roman Bergtagen tilldrar sig på ett lyxigt sanatorium i Schweiz. Hans Carstorp reser för att hälsa på sin lungsiktige kusin. Det som skulle bli ett kort besök resulterar i en sju år lång vistelse eftersom det visar sig att även han själv är sjuk.

Dagens kulturella VM - spaning - Spanien

enligt O: "Så himla tråkigt att Spanien åkte ut mot Ryssland, men inget av lagen spelade speciellt bra och hemmapubliken gjorde nog sitt till. Jag har inget emot att ”storlagen” åker ut, men de får gärna göra det mot lag som spelar rolig fotboll. Men nu är det som det är, Spanien är borta och det är dags för en kulturell spaning."
Jag tar en sak i taget och glömmer för tillfället att Sverige vann över Schweiz. Jag satt på tåget under matchen men blev fullt underrättad från alla håll och kanter. Tågvärden meddelade resultatet i högtalaren.

I inledningen till Spanska berättare står det att novellen och den korta berättelsen bygger på gammal och rik tradition och att det var araberna som efter invasionen introducerade genren i Spanien. Antologin är redigerad av Mateo Pastor - Lopez. 

Carmen Laforets debutroman Nada kom ut i ny svensk upplaga 2017 på förlaget Komet. Första gången var 1949. Jag blir lite nyfiken på denna. Den kallas "en gotisk bildningsroman" och skildrar en ung flicka kommer till Barcelona för studier. Hon är uppfylld av frihetskänsla och tror att världen ligger öppen för hennes fötter. Carmen Laforet fick stor inverkan på kommande generationer författare.

En syster i mitt hus av Linda Olsson kan påminna något om Världens vackraste man av Lena Ackebo. Romanen handlar också om två systrar och den ena har ett hus i Spanien. Systrarna försöker reda ut sin uppväxt o sitt förhållande till en död syster. Mamman svävar naturligtvis som ett åskmoln i bakgrunden. Ackebo är den bättre av de två romanerna, men i alla fall.

Den osynlige väktaren av Dolores Redondo
är en kriminalroman som dessutom innehåller en del folkliv och folktro. Jag gillade den.

Carlos Ruiz Zafón föddes och växte upp i Barcelona. Han har skrivit Vindens skugga och flera andra böcker som tilldrar sig i Barcelona. 

Carole Martinez är visserligen fransyska, men hennes roman, Det broderade hjärtat, handlar om en katalansk sömmerska som har magiska krafter och kan brodera fram händelser ur det förflutna. Tyvärr spelar hennes man bort henne i tuppfäktning och hon flyttar ifrån trakten med sina fem döttrar. Martinez har fått många litterära priser. "Saga, myt och magi blandas med detaljrik realism i denna debut med självbiografisk botten", står det på Norstedts hemsida.

Tre koppar choklad är skriven av Macarena Santos i Torres är spansk författare verksam under namnet Care Santos. Hon föddes och är bosatt i Mataró, en stad tre mil nordost om Barcelona. Hennes skrivande tog fart när hon vann en skrivtävling som fjortonåring.

Rafael Chirbas postumt utgivna roman, Utkanter, sägs vara inget mindre än ett mästerverk. Den är en kollektivroman som handlar om den ekonomiska krisen i Spanien. Det är "en politisk roman med en mycket vass udd riktad mot ett ekonomiskt system med många förlorare". Jag blir riktigt nyfien på den här romanen.

Juan José Millais Världen är en klassisk barndomsskildring från Franco - tidens och 50 - talets Spanien. Pojken bor i de fattiga utkanterna av Madrid.Den lästes som radioföljetong 2016.

Don Quijote Cervantes världsberömda Don Quijote kom i nyöversättning på svenska för några år sedan. Det här är en klassiker som en inte kan hoppa över.

Binas historia

Norska Maja Lunde skriver på en klimatkvartett. Binas historia, den första delen, är indelad i tre delar som utspelar sig i var sitt århundrade. 1800 – och 1900 – talen har män som huvudpersoner. 2098 är protagonisten en kinesisk kvinna som lever i en totalitär stat som tagit hennes barn. Hon irrar omkring i ett övergivet och skräpigt Beijing. På sjukhuset finner hon stora avdelningar fulla av äldre människor i olika grader av död och förfall. Ingen ville veta av dem. De är lämnade åt sitt öde. Det finns mycket fakta i boken både om biodling och om de olika miljöerna. Århundradena varvas , men det är inte störande. Här finns många olika far/son – relationer. På 1800 – talet finns en begåvad flicka som i all stillsamhet lämnar  värdefulla bidrag till  faderns forskning utan att få någon officiell erkänsla för det.  Det här är en dystopi, men författaren fogar lite överraskande in lite hopp i slutet. Eller kanske är det min egen tolkning. Andra delen i kvartetten har just kommit ut på svenska. Den heter Blå och handlar om vatten. Översättare är Lotta Eklund. Pocketförlaget 2017.

Dagens kulturella VM - spaning- Portugal

enligt O:  "Ännu ett lag som jag trodde skulle nå längre i turneringen, men i åttondelsfinalen blev Uruguay för svåra. Dags för en kulturell VM-spaning om Portugal alltså. Helt klart har jag har pinsamt dåligt koll på portugisisk litteratur, men jag har i alla fall läst ett par böcker av nobelpristagaren José Saramago var Blindheten är en riktigt läsvärd dystopi. Resten har jag fått leta efter internet runt."
Jag har läst ett par böcker av Antonio Tabucchi, som älskar Portugal, Lissabon och Fernando Pessoa, Walters dotter av Lidia Jorge och Dikter av Ricardo Reis av Fernande Pessoa. Orons bok av FP står i min hylla

Rekviem var Tabucchis första bok på portugisiska.
Bokens jag vandrar omkring i ett stekhett Lissabon i väntan på ett möte med en stor poet.


I Till Isabel möter en en polsk poet vid namn Tadeus som söker efter sin tidiga ungdoms kärlek, Isabel. Hon liknade ingen annan. Och hon gjorde annorlunda saker. Hennes familj var inga Salazaranhängare och Isabel gick i fransk skola vilket ansågs vara upproriskt.

Fernando Pessoa (1888- 1935) var en portugisisk författare, poet och filosof som föddes i Lissabon. Dit återvände han också för att studera efter en del år i Sydafrika. Pessoa är speciell genom alla de cirka sjuttio författaridentiteter (heteronymer) han skapade. De mest kända är fåra­herden Alberto Caeiro, sjöingenjören Álvaro de Campos och läkaren Ricardo Reis, som försöker jämka samman två motsatta livshållningar, nämligen epikuréns och stoikerns. Reis söker vägledning och stöd i antikens filosofi och mytologi. Det mesta av Pessoas litterära verk publicerades postumt. På biblioteket hittade jag Dikter av Ricardo Reis av Fernando Pessoa utgiven av Pontes förlag 2013 i översättning av Lars Axelsson. Orons bok har jag köpt.

Eftersom vi inte uträttar något som varar i denna kaotiska värld
eller som genom sin varaktighet har något värde,
och efter till och med det som gagnar oss,
snabbt, mycket snabbt, glider oss ur händerna,

så låt oss sätta stundens njutning framför den absurda oron
över vad som ska hända i framtiden,
och vars enda säkra följd är att vi våndas i nuet,
det pris vi betalar för vårt framtida välbefinnande.

Morgondagen existerar inte. Endast nuet finns,
och det är bara jag som existerar i nuet,
och den personen kan mycket väl vara
den sista jag utger mig för att vara.

Maria Isabel Barreno, De tre Mariornas bok : nya portugisiska brev.
Kvinnobhistoria från Portugal

Lidia Jorge, Walters dotter tyckte jag mycket om
En dotter söker sin flyktige far. Och ett stycke portugisisk landsbygdshistoria.

Familjen Maia av Eça de Queiróz, José Maria

Almeida Faria, Lusitania: bilder från revolutionens Portugal (Nejlikerevolutionen eller 25 april-revolutionen var en revolution i Portugal 25 april 1974.)

Rich boy

Natur&Kultur

I Rich Boy, en omdiskuterad roman av Carolina Ringskog Ferrada - Noli, är mormor Gully  född på 20 - talet. Hon blir känslomässigt förfrusen frusen när mannen omkommer och hon måste försörja fyra barn på egen hand. Familjen rasar på den sociala stegen. Dottern Marianne är jagsvag och ömhetstörstande och lyckas skaffa sig en man, Kaj, som är en charmerande psykopat. I detta avsnitt händer det mest traumatiska i hela boken. Marianne uthärdar inte utan hamnar på Beckomberga. Gång på gång. Marianne blir livrädd när hon väntar ett nytt barn. Kaj lever sitt eget liv och har inte mycket till övers för Marianne. Att stanna i förtryck är inte enbart obehagligt. Det kan också vara en trygghet. Det negativa kan rent av vara en trygghet. Gully ställer plikttroget upp som mormor medan Marianne studerar till läkare. Annika kommer i andra hand och hon växer upp utan värme och närhet. Hennes mor är ju den enda psykiatrikern i Simrishamn. När hon inte arbetar forskar hon om självmordsprevention. Annika älskar Josefines mamma, Kina, som förbjuder Josefine att göra saker och som bakar bullar och talar med Annika. Kina bryr sig om. Annika blir en passiv ung kvinna som utan samvetsbetänkligheter lever på sin ordentlige pojkvän, svärmorsdrömmen Johan, som hon egentligen inte känner något för. Förrän han lämnar henne. Annika är som att leva med ett barn, säger Johan. Gully får minst plats i den tredelade boken; Mariannne får ganska mycket utrymme medan Annika ägnas mer än halva Rich Boy. Alldeles i onödan, kan jag tycka. Annika bestämmer sig så småningom för att hon vill skriva. Ett och annat får hon antaget men ersättningen är usel och inget hon kan leva av. Annika stalkar Johan. Hon får ångestattacker och ordineras en samtalsterapeut. Sophie, terapeuten, är adlig, men hon arbetar åt landstinget. Hon tycker att Annika ska köpa snittblommor och gå på spa. Sophie är vacker, blond och framavlat slank. "Psyket handlar om verkligheten. Att ha ett fungerande psyke är att ha en inre bild som ser ut som det gör utanför", säger Sophie. Miljöerna i Rich Boy är Simrishamn, Stockholm och Malmö med Möllan, Sankt Knuts Torg och  heroinisten vid Konsum intill Folkets park. Malmö är en skitstad med fina människor, enligt CRFN. Författaren förklarar att det har skrivits så mycket om starka kvinnor att det behövs en motvikt. Några måste få vara mindre dugliga och svaga och få finnas ändå. Och det är självklart, men lite kunde hon väl anstränga sig, Annika. Något måste hon väl ändå intressera sig för? Författaren är väldigt duktig på att fånga klassmarkörer. Rich Boy skulle vara väldigt intressant att diskutera i en läsecirkel. Carolina Ringskog har en pod tillsammans med Liv Strömquist, En varg söker sin pod

Dagens kulturella VM - spaning - Argentina

enligt O: "Det började knackigt för Argentina i årets VM. Först spelade den 1-1 mot Island och sedan blev det förlust mot Kroatien, men vinsten mot Nigeria gjorde att de tog sig vidare från gruppen. Igår spelade de en spännande åttondelsfinal mot Frankrike och rätt lag vann."

Norstedts

Evert Taube tillbringade fem år i Argentina (1910–15). Han arbetade vid kanalbyggena, en kortare period var han också vid ett järnvägsbygge i provinsen Cordoba. Men kanalerna över ”Pampas smaragdgröna slätter” var  den mest inspirerande miljön.  
Samborombon, en liten by förutan gata,
den ligger inte långt från Rio de la Plata,
nästan i kanten av den blåa Atlanten och med
pampas bakom sej många hundra gröna mil,
dit kom jag ridande en afton i april
för jag ville dansa Tango. 

Elsa Osario, Mitt namn är Luz.  Luz är osäker på vem hon egentligen är. En kvinna har berättat för henne att modern inte är hennes biologiska mor. När Luz själv får en son dyker minnen ur det förflutna upp. I jakten på Luz verkliga bakgrund färdas en med henne bakåt i tiden, till den argentinska militärregimens terroraktioner på 1970-talet när barn stals från oppositionens fängslade kvinnor. Här kan en ju också erinra sig De galna mödrarna i Buenos Aires som i 40 år demonstrerat utanför presidentens palats i protest mot att deras barn togs ifrån dem. 

Jag var alldeles säker på att Hoppa hage av Julio Cortazar dolde sig någonstans i makens hyllor. Och det gör den kanske, men jag hittar den inte. Det är i alla fall en lekfull, experimentell roman. Titeln syftar på barnleken hoppa hage. En kan läsa boken i vilken ordning som helst är det meningen.

Alberto Manguel är en argentinsk - fransk författare och essäist som har skrivit mängder av böcker; både fack - och skönlitteratur. I min hylla finns En historia om läsning och Nattens bibliotek. En hisotira om läsning finns till och med i pocket nu ser jag på Adlibris. Dock är den tillfälligt slut.

Ricardo Piglias debutroman Konstgjord andning är numera en klassiker. På svenska finns också Mål i mörker. Piglia är förebild för generationen yngre författare och själv är han samma andas barn som Borges och Bolano.

Håll mig utanför är en roman av Maria Sonia Cristoff, utgiven på Tranans förlag 2018. Mara lever ett kringflackande liv som tolk. Nu söker hon tystnaden och tar plats som salsvakt på ett museum. Hon ska tala så lite som möjligt och själv aldrig ställa några frågor. Hon ska hålla sig på sin kant. Men - det händer oväntade saker som hon inte har kunnat förutse.

En smakebit på søndag

Gestbloms böcker och papper

"Min mor lärde mig att läsning är ett slags arbete och att varje stycke förtjänar ansträngning, och på så vis lärde jag mig att ta till mig svåra böcker. Men i småskolan fick jag lära mig att det också medför problem  att läsa svåra böcker. Jag straffades för att jag låg före klassen i läsning, för att jag var ovillig att tala och uppföra mig "ordentligt". Liten men enveten sökte jag mig fram längs den förvirrande och bräckliga väg där man är den man är , och jag tror att samtidigt som man vet att det är mer än vad folk vill ha att göra med. Hemma, där jag och min mor skötte trädgården och läste tillsammans, hade jag en vag känsla av att det var något vi inte gjorde, något tillgivet som normala mödrar och döttrar gör, men jag kunde inte komma underfund med vad, och jag tror att hon inte heller kunde det. Vi älskar förmodligen varandra, var och en på sitt tjurskalliga vis, men jag är inte helt säker, förmodligen för att vi aldrig talat öppet om det. Att vara mor och dotter har alltid känts som ett experiment som vi helt enkelt inte kan få ordning på. När jag var fem började jag förstå att jag inte var en pojke. Jag var ännu inte säker på vad jag var, men det blev klart att vad jag än var så var det mindre än en pojke.  

Hur mycket jag än ville bli som min far visste jag att jag var ämnad att bli en förlängning av min oförstörbara mor: en reviderad utgåva för att förverkliga det liv hon förtjänade och borde ha haft. Jag slutade gymnasiet ett år tidigare för ett stipendium vid University of Minnesota, den läroanstalt där min mor, min far och alla mina bröder hade gått." 

Från sid 23 och 24 i Träd, kärlek och andra växter av forskaren Anne Hope Jahren. Övers.: Joachim Retzlaff. Volcano förlag.Originlets titel: Lab girl - A story of trees, science and love.

Astrid Teres på den norska bokbloggen Betraktninger handhar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser; naturligtvis helt utan spoilers. Fler smakebitar finns HÄR