tisdag 31 augusti 2021

Tisdagstrion v. 35 2021: Fyrfota djur

 

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 35: Fyrfota djur

Löpa varg av Kerstin Ekman. Den är ny och jag har inte läst den ännu, men den handlar om jakt, jägare och vargfrågan. 

 Koka björn av Mikael Niemi lyssnade jag på under promenader. Visste inte så mycket om den och var inte så förtjust i varken titel eller omslag men så bra den var. Den handlar mycket om Lars Levi Laestadius och Jussi, som får mycken hjälp av LLL. 

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer är en ungdomsbok som skulle lämpa sig i olika diskussionsgrupper och vid föräldramöten. Och det är i högsta grad en bok för vuxna också. Det är så hemskt det tragiska som händer av inga egentliga skäl alls. Eller kanske beroende på att någon avviker i någon liten mån. Eller kanske bara råkar vara på fel plats vid fel tillfälle.

måndag 30 augusti 2021

Is

Ulla - Lena Lundbergs roman Is handlar om det unga prästparet Petter och Mona Kummel som kommer till Örarna, en ö i Skärgårdshavet tillhörande Brändö kommun, för att starta sitt gemensamma liv där tillsammans med den lill dotterna Sanna. De tas emot varmt och vänligt av den bofasta befolkningen. Hela prästen är som en predikan, säger man, och man gillar en präst som sjunger bra och har åländska rötter. Hustru Mona kommer från en bondgård i Nyland. Hon är som en virvelvind; hastig och häftig. Hon älskar att handskas med husdjuren, särskilt korna. Klockaren blir som en far för Petter Kummel; barnmorskan Irina Gyllen som egentligen är läkare men får inte arbeta som läkare eftersom hon inte har finsk läkarexamen! och läraren Lydia Mannström blir Petters stöttepelare. Den något äldre prästen på Mellom, Fredrik Berg, blir Petters gode vän och avhållne kollega.  Det saknas inte motsättningar på Örarna men Petter hanterar dem väl. Postmannen Anton, som kommer med sin båt, fraktar även annat än post. Han är en viktig man och ett nyhetsankare. Han känner isarna väl och tar inga risker. Isarna beskrivs på ett fantastiskt sätt i den här romanen; deras ljud, färger och falskhet. Postmannen går efter sina egna tecken. När isen ligger stark har folk lättare att nå varandra. När vattnet är öppet ror man. Till sjön går man om man vill ta livet av sig. Tvättar sig gör man i bastun. Petter Kummels församling har ord om sig att vara en sjungande församling. Men man gillar inte högmässorna med nattvard. En viss vidskepelse kommer ibland i dagen och det är midsommaren som är årets största högtid på Örarna. Varje möte avslutas med O, hur saligt att få vandra! Is är en mycket givande roman på alla sätt. Jag tycker om människoskildringen, humorn, allvaret, skildringen av folkets liv i helg och söcken; glädje och sorg. Författaren, Ulla - Lena Lundberg, är också religionsvetare och etnolog. Jag får lust att läsa mer av henne. Hon debuterade som så många andra med dikter. 1970 kom reseskildringen Gaijin. Utlänning i Japan. Efter det har det kommit många dokumentära böcker, romaner och hörspel.

Titel: Is

Författare: Ulla - Lena Lundberg

Förlag: Schildt & Söderström

Tryckår: 2012

Antal sidor: 365

söndag 29 augusti 2021

En smakebit på søndag v. 34 2021


"Det var den hösten då pappa skrattade och mamma grät och jag aldrig fick vara ensam med pappa. Jämt var mamma där och sade att pappa måste vara ifred. "Pappa arbetar. Pappa rättar böcker. Pappa vilar. Pappa vill inte bli störd. " Men varje gång jag såg pappa var han ju glad, han var full av idéer, han kom hem med tokiga, onödiga och vackra saker till mamma. Men mamma blev inte glad. Jag kunde inte förstå det. Stackars pappa. Mamma nästan inte ens tackade."

Från sidan 15 i Det mest förbjudna av Kerstin Thorvall

Läsutmaningen En smakebit på søndag innebär att vi bjuder varandra på ett smakprov av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄR

lördag 28 augusti 2021

Veckans mening v. 34 2021

MIN

Robert på bloggen Mina skrivna ord förser oss med en lördagsutmaning, nämligen Veckans mening Vi ska dela med oss av en mening vi fastnat för av en eller annan anledning. 

Min mening den här veckan kommer från sidan 116 i Mrs Dalloway av Virginia Woolf

"Och nu var det som att rida, att så här svepa fram genom Whitehall: varje krängning bussen gjorde parerade den vackra kroppen i den rådjursbruna kappan, mjukt som en ryttarinna, som en galjonsbild på ett fartyg, ty vinden rufsade till henne, hettan gav hennes kinder en blekhet som målat trä, och de vackra ögonen, som inte hade några ögon att möta, tittade rakt fram, tomma, strålande, med en skulpturs stirrande vantrogna oskuld."