Den 3 september var det 60 år sedan den skånske diktaren Vilhelm Ekelund dog. Alla har väl läst om de trötta kastanjeträden och de simmande vita ranunklerna, men vem visste att författaren egentligen heller ville kalla sig aforistiker än diktare? Och varför det? När man skriver så underbara dikter? Plötsligt slår det mig också att det är lite av samma stämning i Kväll i inlandet (Tyst gåtan speglas) av Harry Martinson och dessa två dikter av Vilhelm Ekelund. Fast att de är så olika på andra sätt.
I en intressant understreckare i SvD berättas om den motvilligt moderne lyrikern VE som längtade tillbaka till en svunnen idyll och som drevs till skapande av en känsla av brist, längtan och ångest. Tågresan, som betyder uppbrott, är ett ofta återkommande motiv hos VE liksom hemlösheten. Läs vidare:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_3458381.svd
onsdag 9 september 2009
Litteraturteori. Två nya böcker
Litteraturen i mediesamhället heter en nyutgiven bok av Ann Steiner.
Den ger en samlad bild av den samtida bokmarknaden (som hela tiden förändras) och sätter in den i ett historiskt perspektiv. Man läser om författarens villkor – inte minst de ekonomiska, förlag, bokhandel, nätbokhandel och bibliotek. Ett intressant kapitel ägnas åt läsaren.
Här hänvisas bl. a. till ett avsnitt i Vidden av en fot av Aris Fioretos (nu aktuell med en ny roman Den siste greken). Kapitelrubrik: Litteraturens biologi. Karin Littau anser i Theories of reading. Books, bodies and bibliomania att läsning är ett möte mellan två kroppar, en av trycksvärta och papper och en av kött och blod. Helt nya aspekter på läsning, alltså.
Över huvud taget så får referenslistan i den här boken snålvattnet att rinnapå varje läs- och litteraturteoriintresserad människa.
Litteratur som livskunskap - tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning heter den andra boken. Den tillkom efter ett symposium i Borås i september 2008. Bland medarbetarna märks Johan Cullberg, Owe Wikström, Georg Klein och Merete Mazzarelle. Många av artikelförfattarna föreslår nya forskningsuppgifter och ett återkommande önskemål är att få till stånd en växelverkan mellan textorienterade vetenskaper och de vetenskaper som koncentrerar sig på människans psyke. Förhållandet mellan läsaren och det lästa helt enkelt.
Ur litteraturlistan: Martha Nussbaum, Love´s knowledge: essays on philosophy and literature
Här hänvisas bl. a. till ett avsnitt i Vidden av en fot av Aris Fioretos (nu aktuell med en ny roman Den siste greken). Kapitelrubrik: Litteraturens biologi. Karin Littau anser i Theories of reading. Books, bodies and bibliomania att läsning är ett möte mellan två kroppar, en av trycksvärta och papper och en av kött och blod. Helt nya aspekter på läsning, alltså.
Över huvud taget så får referenslistan i den här boken snålvattnet att rinnapå varje läs- och litteraturteoriintresserad människa.
Litteratur som livskunskap - tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning heter den andra boken. Den tillkom efter ett symposium i Borås i september 2008. Bland medarbetarna märks Johan Cullberg, Owe Wikström, Georg Klein och Merete Mazzarelle. Många av artikelförfattarna föreslår nya forskningsuppgifter och ett återkommande önskemål är att få till stånd en växelverkan mellan textorienterade vetenskaper och de vetenskaper som koncentrerar sig på människans psyke. Förhållandet mellan läsaren och det lästa helt enkelt.
Ur litteraturlistan: Martha Nussbaum, Love´s knowledge: essays on philosophy and literature