Lömsk farbror x 3

Mitt japanska projekt

På läsbordet just nu (bland allt annat):

Monica Braw, Trollsländans land. Japansk historia
Kaj Falkman, Den japanska hemligheten
Hiroshige

Japan i våra västerländska hjärtan av Monica Braw

Understreckare 2009-11-26

Karl Steinick om Trollsländans land

Understreckare 2010-10-26

Oktober

I TOMRUMMET

Oktobers stora bubbla

av tystnad

ligger över skogarna.

Och inte ens ett fågelrop.

Den som andas långsamt

kan höra existensens dova

orgelpunkt, celloton,

surrande kondensator

i kraftledningsgatan

Ur Om begagnadet av elden av Lars Gustafsson, Atlantis, 2010

Kommentar: Jag trodde att det var transformatorn som surrade i kraftledningsgatan?
Men han har säkert rätt, Lars Gustafsson. Det har han nog alltid.

Lovande läsning - än så länge

Kristina Ohlsson, analytiker på Rikspolisstyrelsen och författare, född 1979, beskriver sig på sin BLOGG så här (bl. a.) i ett eget alfabet:
Danstokig, elitistisk, fantasifull, intelligent, janteanti, kapitalist, otålig, rolig, traditionsknarkare, USA-vänlig, yrkesförvirrad, Åhus, ödmjuk!
Jag har just börjat läsa hennes senaste deckare, Tusenskönor, 2010. Radarparet Fredrika Bergman och Alex Recht förekom tydligen redan i den första deckaren, Askungar, 2009.
I Tusenskönor dukar Kristina Ohlsson upp flera olika fall och läsaren är lika undrande som utredningsgruppen. Det är välskrivet och de olika karaktärerna beskrivs omsorgsfullt som levande människor med yrkesliv och privatliv: sorger och glädjeämnen.
Kristina Ohlsson har redan fått Sydsvenska deckarpriset Stabilo.
Hon är också nominerad till årets bästa svenska kriminalroman av DECKARAKADEMIEN.
Vinnaren utses 20 november på DECKARBIBLIOTEKET i Eskilstuna.

Får se om Tusenskönor överlever slutet!

Dansk läsecirkel.

Vi är några stycken som läser Dengang med hunden av Pia Juul. Ett par noveller blev det första gången: De gales hjem och En flinker fyr.
På stapplande danska läste vi varsitt stycke av respektive novell. Lyckligtvis har vi en dansk kvinna med i cirkeln och hon är vänlig nog att rätta till våra värsta uttalsfel.
När vi läst novellerna diskuterades innehållet; vad står där; vad står där inte; hur gör Pia Juul för att berätta så mycket med så få ord?
I den ena novellen, En flinker fyr är och förblir man oviss om utgången. Det handlar också om relationer. Så är det ofta hos Pia Juul.

I den andra, De gales hjem, är det människans grundläggande ensamhet och hemlöshet som är temat. Detta är också något genomgående hos författarinnan.
De korta novellerna inbjuder till omläsning. Man blir ofta förbryllad. Ibland gör slutet att något enstaka ord i tidigare skede i novellen får en annorlunda och avgörande betydelse.
Pia Juul åstadkommer stora rörelser med små medel.
Hon är en väldigt skicklig och spännande författare som det är värdefullt att närma sig på originalspråket.
Arrangör: Föreningen Norden

Mrs Gaskell (1810 - 1865) 200 år

En svunnen värld av sot och rök

Av Sven-Johan Spånberg
Läs hela artikeln i Axess 2010 nr 7 oktober

"Många framstående författare och tänkare - som Disraeli, Carlyle och Engels - skrev i mitten av 1800-talet om industristaden Manchester. Men det är Elizabeth Gaskells romaner som har förblivit levande litteratur. Den 29 september skulle hon ha fyllt 200 år."

Vem minns inte TV-serien om människorna i Cranford: en småstadsidyll (1851-53)?

Eller Hustrur och döttrar (1865)?

Men dessförinnan skrev den socialt engagerade prästfrun Elizabeth Gaskell om de fattiga arbetarna i Manchester, de ensamstående mödrarna och prostitution i en tid då man inte talade om sådana ämnen. I alla fall skulle inte en kvinna göra det.

Mary Barton (1848) och Ruth (1853) är exempel på stadsromanerna.

THE GASKELL WEB

THE GASKELL SOCIETY OF JAPAN

Fynd i bokhyllan