En fröjd för öra och öga!

Konserten igår, torsdag 14/10, på MALMÖ KONSERTHUS innehöll två sällan spelade verk och ett uruppförande.
Garden of Spaces av Einojuhani Rautavaara har bara spelats en gång tidigare. Kompositören hade varit på en utställning där en arkitekt visade hur man kan arbeta med moduler. Alltså komponerade ER ett musikstycke med notbilder som det står varje dirigent fritt att "möblera" med. På så sätt blir Garden of Spaces nytt varje gång det spelas.

Och så kom då uruppförandet, Klarinettkonsert, "Consert Fantastique" op 86 (2010) av Rolf Martinsson (från Boalt i nordöstra Skåne) i nära samarbete med Martin Fröst.
Oj,oj,oj, så skicklig han är den unge galonerade Martin Fröst med klarinetten som sitt förlängda luftrör och fingrar som lärkvingar! I programmet kallas han "bejublad solist" och det var precis så det blev. Publiken var fullständigt galen. Solisten sprang ut och in, tätt följd av den spänstiga dirigenten Shi-Yeon Sung med de uttrycksfulla händerna. Sist i loppet kom Rolf Martinsson.

Balettmusiken till Gåsmors sagor av Maurice Ravel spelas inte heller så ofta.
Och den hade förtjänat bättre än att komma efter klarinettkonserten, kan jag tycka.

Konserten sändes direkt i SR/P2.
Utmärkt presentatör var Lisa Wall

MUSIC & ART AROUND 14/10 kl 19.30

KLARINETTVIRTUOS Program: Einojuhani Rautavaara, Garden of spaces (2003) Rolf Martinsson: Klarinettkonsert, uruppförande (2010) Maurice Ravel: Gåsmors sagor (1910) Medverkande: Malmö SymfoniOrkester Shi-Yeon Sung, dirigent Martin Fröst, klarinett Återigen har vi nöjet att få ta del av ett nytt verk av Rolf Martinsson. Denna gång en klarinettkonsert från 2010 med den svenske världsartisten Martin Fröst som solist. Det är alltid spännande att få vara med i ett ögonblick då musikhistoria skapas. Exakt 100 år tidigare skrev Ravel Gåsmors sagor, där vi träffar Törnrosa, Skönheten och Odjuret, Tummeliten och avslutar i den förtrollade trädgården, vilket passar utmärkt eftersom vi i inledningen av konserten besökte en annan trädgård, Rautavaaras Garden of spaces, en trädgård full av ljus, mörker, skir grönska och dunkla skuggor. /Andreas Wetterlund, notbibliotekarie

Arrangeras av Malmö SymfoniOrkester http://www.rolfmartinsson.com/

Nytt litteraturpris

HÄR

kan du läsa om Bokbloggarnas nya litteraturpris.

AUGUSTPRISTAGARE 2010?

Sigrid Combüchen har varit nominerad till Augustpriset i skönlitterära klassen flera gånger. Och nu är det verkligen dags.
Årets roman, Spill, är oavlåtligt engagerande och roande läsning. Kvick, humoristisk, ironisk, kunnig och med en miljöskildring som skapar stark närvarokänsla. Lund (Professorsstaden) och Stockholm rör det sig om. Nutid och 30-tal. Tidsmarkörerna är många och detaljbeskrivningen skapar bilder hos läsaren. Jag tror att författaren har haft roligt medan hon arbetat med romanen.
SC:s språkbehandling är också mycket elegant. Saknas det ord tillverkar hon ett ett.

Genom ett familjefoto får SC kontakt med en kvinna, Hedwig Langmark, som är 80 + och bor i Spanien. En brevväxling tar sin början och kommer att sträcka sig över tio år. SC är mycket intresserad av Heddas 30-tal, medan Hedda är mera intresserad av nutiden. SC ligger lågt med informationen och försöker hela tiden locka HL att berätta mera.
Under berättelsens gång får man en exempelsamling av olika kvinnoöden och hur den traditionella borgarfamiljen levde. Pappa domderade; mamma fogade sig; sönerna förväntades göra karriär och döttrarna skulle gifta sig snabbt och ståndsmässigt. Utom hemmadottern som skulle gå tillhanda, förstås.
Spill är också en metaroman. Bl. a. diskuteras undertiteln En damroman.(Georg Brandes´elaka benämning på Fru Marianne av Victoria Benedictsson.)
De litterära referenserna är många och film förekommer en hel del.
Hedda säger sig ha fått det liv hon levt genom lättja och kättja. Hon skyller inte ifrån sig. Och det är inte synd om henne. Något offer ser hon sig inte som.
Jag har heller inte läst en så friskt ursprunglig kärleksscen som den mellan Hedda och Luigi sedan jag läste första delen av Vargskinnet av Kerstin Ekman i vilken barnmorskan Hillevi Klarin överraskar sig själv och Halvorsen under en jättelik gran där de tagit skydd undan ett våldsamt regnväder.
Det tar lite tid att läsa Spill, men det är värt varenda minut. Och man känner sig så hemma med Hedda. Och Sigrid Combüchen. Och det är sakneligt när romanen är slut.
Det blir till att läsa Byron också. Den hittade jag i min egen bokhylla. Alldeles oläst.

HÖSTDIKTER FRÅN DANMARK OCH NEW ENGLAND

Pia Juul född 1962

En fågelflock!

Du tror ju nog,

att det är lögn men

Solen skiner.

Den faller över sjöns vatten i parken

Trädens löv har

förrädiska färger (de ljuger)

gula orange röda bruna.

Du tror ju nog

att det är lögn.

Sjöns vatten en spegel.

Spegelblank sjö

höstlöv

i sol.

Du måste ju tro att jag ljuger.

Och fågelflocken

som lättar från träden

visar sig

bestå

av råkor.

Ljudet av en råkflock?

Rusta dig! Allt krackelerar!

Ur Juul, P, Helt åt skogen, 2006





Emily Dickinson (1830 - 1886)

Morgnarna stillar sig redan -

nöten är brun mellan blad -

bärens kinder rundas.

Rosen har rest från vår stad.

Rönnen har färggrann halsduk -

ängen en blodröd rock -

Vem vill se urmodig ut?

Jag hittar en gammal berlock.

Ur Dickinson, E, Mitt brev till världen

Sant om sanning

Jag har ett bokmärke med denna bild av Virginia Wolf och följande typiskt woolfska ord:

"It is in our idleness
in our dreams
that the submerged
truth sometimes
comes to the top."

Lark Rise and Candleford revisited

11 nya avsnitt av charmiga From Lark Rise to Candleford efter Flora Thompsons bok med samma namn. Något för oss anglofiler att frossa i.
Det är trevligt att återknyta bekantskapen med den vackra kloka postfröken Dorcas och unga, fräscha Laura och hennes fina familj. Gladlynta Queenie är lika vidskeplig som vanligt och Twister har inte blivit mindre törstig än tidigare.



Flora Thompsons hemsida